En äggsjuk höna satt på undantag

Du tynger i bäckenet. Säkert tre, kanske nästan fyra kilo bebis. Är övertygad om att renoveringen kommer att bli klar innan du kommer ut. (I veckan som kommer)Men vad vet jag egentligen? Det är du som bestämmer. För inte kan jag väl gå en evighet såhär? Ibland är det lätt att tro.

Vill det sig illa får vi vänta ännu 10 dagar, vilket jag tror är max av medicinska skäl.

Tänker på undantagstillståndet i Frankrike. Läste Magnus Falkehed i Expressen idag. Han beskrev det så träffande:

Den som har sett krig på riktigt vet att det främst handlar om att sitta som en äggsjuk höna och vänta. Vänta på att något ska hända. Nervöst. Uttråkat. Ända tills något sker.

Och undantagstillsåndet är ju på grund av ett krig, ett “krig mot terrorn”, enligt vår premiärminister…

(Hoppsan, jag skrev “vår premiärminister” som vore jag fransyska. Men jag lever ju ändå här och påverkas av hans retorik och hans beslut. Jag och min familj. Karln är dessutom katalan – Manuel Valls. Och vad är väl en nationalitet när allt kommer omkring?)

Men i alla fall, “en äggsjuk höna” –  är det det jag är?  När det gäller krig är det som sedan händer “det vidrigaste som kan hända människor” (Falkehed). I mitt fall är det helt tvärtom.  Ett nytt litet liv!

Jag tänkte på det när jag nattade lillebror igår och fick en puss av både honom och hans lilla räv – gosedjuret han kramar om natten. Att världen också är detta. Små barn som kramar sina gosedjur och pussar sina föräldrar. Pussar mig. De där små ögonblicken som i en cynisk värld nästan inte går att beskriva utan att bli anklagad för banalitet. Ömheten och kärleken som är starkare än all skräck och jordens alla rädslor…

Ömheten handlar också om skörheten. De där fina små varelserna som långsamt men obarmhärtigt kantstöts av livet. Men som inger hopp om en bättre värld. Och väcker tron på att det är möjligt. Bara vi tar hand om dem. Bara vi älskar dem.

Voine voine: föda ett spädbarn till ett “krig mot terror”. Vad för slags galenskap driver oss till det?

I ett land satt på undantag: Där vi som äggsjuka hönor sitter och väntar på att något ska ske. I min lilla verklighet – ett barn som föds. I nationens stora berättelse – ännu en terrorattack, kanske flera.

Älskade lilla du som skaver i mitt bäcken. Bara dig kan vi vara säkra på att drabbas av.

Det är din månad – juni 2016 – och vädret växlar. Solen skiner och regnet vräker ned omvartannat. Hela tiden runt 20 grader. Inte varmt och inte kallt. Så lever vi vårt undantag.

Husarresterna och husrannsakningarna “drabbar inte oss”. Angivarsamhället, polisstaten?  Inte oss. Vissa spänningar känner vi av men mest en vanlig vardag. För vid sidan om pågår den. Leken i lekparkerna. Skratten och middagarna.

Demonstrationer som blir våldsamma? Tårgasen och kravallpolisen? Vi håller allt på avstånd. Vi är 10 miljoner pers som lever här i staden, varje dag. Så många parallella verkligheter.

Men fotbollsfesten med sina glada fyllon i matchtröjor dansar ibland förbi och till och med in i våra liv. (Huliganerna har vi inte sett till).  Grannar kommenterar Sveriges och Spaniens insatser. Vi ser några matcher på tv. Har tre lag att heja på med våra splittrade identiteter.

Tre lag. Tre barn.

Och tusen rädslor men fler förhoppningar.

Advertisements

2 thoughts on “En äggsjuk höna satt på undantag”

  1. Väntan… När vad som kommer hända inte ligger i ens egna händer.

    Ja, de alldeles underbara känslorna. Kärlek. Som ändå är det viktigaste… Som övervinner allt.

    Åh, så spännande med sista sidorna på det här kapitlet i ert liv. Man vill ju vända sida, få tjuvläsa, veta vad som kommer hända…

    Parallella liv tänker jag mycket på, hur man uppfattar saker helt olika. Saker som är positiva för mig, för att jag trivs, mår bra… Skapar ilska och irritation hon någon annan.

    Kram på dig! Er!
    Kämpa på! Snart är hon här…

    Like

Leave a Reply

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google+ photo

You are commenting using your Google+ account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s